IPTV på allvar: TV:s framtid

Den klassiska kabel-tv:n har spelat ut sin roll och parabolantennen på taket framstår nästan som en relik från svunna tider. Den som idag vill fylla sitt vardagsrum med underhållning använder oftast internet. Men när vi talar om tv-sändningar via nätet dyker ofta begreppet IPTV. Vad döljer sig egentligen bakom detta och hur hamnar bilden på skärmen i realtid?

Det tekniska förloppet: Från studion till vardagsrummet

IPTV står för Internet Protocol Television. Till skillnad från vanlig surfning på nätet, där datapaket ofta skickas på oförutsägbara sätt och via olika vägar runt om i världen, använder riktiga IPTV-leverantörer (som Telekom eller Vodafone) ett eget, slutet nätverk. Det garanterar att bilden inte hackar eller bryts, inte ens under årets viktigaste fotbollsmatch.

Processen kan delas upp i fyra tekniska steg:

Inmatning: Internetleverantören tar emot de ursprungliga videosignalerna från TV-kanalerna.
Kodning: Innan signalen skickas iväg digitaliseras den av så kallade kodare, komprimeras extremt kraftigt (ofta i formatet H.264 eller H.265) och krypteras.
Transport: Internetleverantörens slutna IP-nätverk vidarebefordrar nu dessa datapaket till slutkunderna. Eftersom internetleverantören kontrollerar nätverket prioriteras TV-data (Quality of Service) framför vanliga nedladdningar från internet.
Avkodning: Hemma tar routern emot signalen. En särskild digitalbox eller en certifierad app på Smart-TV avkodar datapaketen igen och omvandlar dem till smidig video.

Hemligheten bakom nätverksbelastningen: Multicast kontra Unicast

Kärnan i IPTV-tekniken ligger i hur de enorma datamängderna hanteras. Om en sändare skulle leverera innehåll till varje tittare individuellt skulle nätverken kollapsa. Här kommer två avgörande överföringsmetoder in i bilden:

Multicast (för direktsänd TV): Om två miljoner människor tittar på nyhetssändningen på kvällen sänder internetleverantören inte ut signalen två miljoner gånger från datacentret. Han skickar en enda stor dataström ut i nätet. Först vid den lokala fördelningsnoden – alldeles i närheten av hushållen – dupliceras signalen för de aktiva tittarna. Detta håller serverbelastningen på en minimal nivå.
Unicast (för Video på begäran): Om du vill spela upp en film från mediebiblioteket behöver du en exklusiv anslutning till servern, så att du när som helst kan pausa eller spola tillbaka filmen. Här får varje användare en egen, parallell dataström.

Den subtila skillnaden: Är Netflix alltså också IPTV?

Nej. Streamingtjänster som Netflix, Amazon Prime eller till exempel Zattoo och Waipu.tv faller tekniskt sett under begreppet OTT (Over-the-Top).

Ni använder det offentliga, oreglerade internet. Om alla i ditt grannskap laddar ner stora filer samtidigt på kvällen kan din OTT-strömning börja hacka, eftersom all data måste delas på samma anslutning. Äkta IPTV är däremot knutet till internetanslutningen hos samma leverantör, vilket gör att bild- och ljudkvaliteten blir betydligt mer stabil och mindre utsatt för avbrott.

Dessa förutsättningar måste vara uppfyllda

För att överföringen ska fungera smidigt krävs det tillräcklig bandbredd.

För klassisk HD-TV Det bör alltid finnas minst 16 Mbit/s tillgängligt.
Den som gillar film och sport i 4K (Ultra-HD) Den som vill streama bör använda en anslutning på 50 Mbit/s eller mer.

Dessutom är man oftast bunden till en viss hårdvara när det gäller klassisk IPTV. Internetanslutning och TV levereras som ett kombipaket från en och samma leverantör.

För att bättre förstå den tekniska skillnaden mellan direktsänd TV och uppspelning från mediebibliotek kan du använda följande interaktiva nätverkssimulering. Den visar tydligt varför multicast-tekniken är så avgörande för leverantörerna.